Dumma lilla jävla dator.


Kanske är det en gen. Eller en bakterie, Ett virus? Jag vet inte men någonting i min kropp(kan vara jag) har en tendens att med tiden förstöra dyra fina grejer, absolut inte med mening! Aldrig med mening. Senast var det iaf min älskade laptop som stod på tur. Knäck sa det så var den i två delar med lite kött och slamsor imellan. Ni vet som när man vickar på en jättelös tand och blir näästan av med den. Sedan det har det bara varit att bita i det sura äpplet och jag har fått stå ut med endast min skoldator och den är fan inte mycket att hänga i granen, tex:

VEM I HELA FRIDEN SKULLE DET VARA? HUR VET DEN DET?
Så skulle min gamla dator aldrig få för sig att säga.hejdå.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0