allting började med att jag i morse knivade ihop inlägget "göra bron glad". väl klar var jag glad över att jag gjort ett gott ting och började oskyldigt studera franska.

efter att ha tagit sig igenom denna plåga öppnade jag åter igen min älskade Marc Mccartney (min dator) och såg att vi redan fått en kommentar! JAG BLEV JÄTTE GLAD!

jag låter er här under skåda kommentaren som förändrade mitt liv :

jag svävade på moln!

jag önskade att gösta hade skrivit sin mailadress så att jag hade kunnat svara honom! (henne? :S)

men nu hade den (ist för han/hon...) ju inte det... så jag tänkte att jag skulle googla på "infernaliskt" och se exakt hur mycket den uppskattade vårt blogginlägg.

då kom chocken.

jag kunde inte förstå att det var sant!

jag frös till. jag kände hur håret i nacken började resa sig.

jag tänkte att det var omöjligt, det kan inte ske! sakta kände jag hur gråten började växa i halsen.

djävulsk...?

jag blev så chockad att jag grävde fram "svenska akademiens ordlista" och titta vad jag fann!

hur ska jag tolka detta? betyder det att våra hjärnor är så otroligt utvecklade att det är ohyggligt?

eller betyder det att vi är... djävulska?

SNÄLLA GÖSTA, FÖRKLARA

jag står inte ut med att vara djävulsk.

var det så förskräckligt att försöka hjälpa bron? :'(